Unika tankar är nyckeln till minskat fuskande

Unika tankar, elevernas och studenternas alldeles egna tankar, kan vara svåra att upptäcka och det är med följande fråga som jag har valt att inleda denna artikel: hur kan vi veta att våra elevers tankar är unika och deras egna?

Bedrägeri – Handling som innebär att man vilseleder någon så att man sjäv vinner på det och den andre tar skada

Hur du än vrider och vänder det, vilket ord du än väljer att använda för att beskriva denna handling i slutändan: om en elev lämnar in en annans arbete som sitt eget, så är detta rent fusk och bedrägeri. Att fuska och bedra går emot akademisk integritet. För att kunna få ett slut på detta så måste vi veta orsaken.

Bedrägeritriangeln och hur den kan tillämpas mot utbildning

Bedrägeritriangeln tillskrivs Donald Ray Cressey. Enligt Cressey (1953) finns tre bidragande faktorer till bedrägeri: tillfälle, press och rationalisering.

Cressey presenterade dessa komponenter som en triangel, den så kallade ”Bedrägeritriangeln” (”The Fraud Triangle”) – storleken på triangeln är vad som ökar sannolikheten till bedrägeri. Om du å andra sidan reducerar någon av dessa tre komponenter så blir triangeln mindre, chansen att någon väljer att fuska blir med andra ord mindre troligt.

Cresseys teori är egentligen utformad utifrån bankvärlden, vilket inte är samma värld som jag jobbar med – vilket är högre utbildning – men jag anser att det finns likheter mellan denna teori och fall av fusk inom just högre utbildning.

Bedrägeritriangelns tre komponenter

Så, vi ska nu gå igenom var och en av faktorerna i Cresseys ”Fraud triangle” med exempel.

Rationalisering

Ett av det mest effektiva sätten att minska rationaliseringar där elever och studenter kan säga ”ok” till att fuska, är att öka chansen att de blir påkommna. I sitt eget huvud kan en elev eller student rationalisera att de exempelvis inte alls kommer att bli påkommna, framförallt om de använder sig av ”fusksidor” eller artiklar som deras lärare inte känner till. Om läraren å andra sidan använder sig av ett textmatchningssystem, som används vid varje enskild uppgift som skickas in, så ökar chansen att ens försök till fusk blir påkommet.

Rationalisering är dock mer än så – elever och studenter kan säga till sig själva att de har för många uppgifter som ska lämnas in på kort varsel exempelvis, och att de därför måste ta genvägar och fuska sig ur situationen. Ett sätt att rationalisera denna anledning till att fuska är exempelvis att ”jag visste inte vad jag skulle göra så jag använda mig av inlämnade uppgifter från tidigare elever för att förstå vad jag ska göra”. Som lärare så bör och ska vi kunna ge klara riktlinjer och kritierier för varje uppgift, och det vore bäst om detta kan följas upp med exempel eller att ta sig tiden att disskutera och svara på frågor om uppgiften.

En annan rationalisering drar in vänner i det hela; ”om du hjälper mig så hjälper jag dig med nästa uppgift”. När vi tränar elever och studenter i att citera och använda källförtäckningar korrekt, så måste vi samtidigt hjälpa elever att kunna se skillnad på mellan sammarbete och samverkan. Vi måste visa på konsekvenserna av att ge för mycket hjälp till kollegor och samtidigt förklara farorna med ”fusksidor” eller tjänster av så kallade ”essey mills”.

Tillfälle

Hur kan vi minska tillfället att fuska? Precis som med rationalisering så finns det även sätt att ta itu med tillfällen. Förvånansvärt många lärare använder sig av samma tenta år in och år ut – att variera och justera ämnet gör ofta redan detta mycket för att minska tillfällen att fuska. Utifrån min erfarenhet så är människor överlag mindre benägna till fusk om de arbetar i grupp, de måste då trots allt kunna övertala deras gruppmedlemmar, och samtidigt vet den som skulle vilja fuska att blir de påkomna så straffas alla i gruppen.

Att göra uppgifterna mer personliga, istället för allmänna ämnen eller frågeställningar, är också detta ett effektivit sätt att minska viljan att fuska – att kunna känna igen sig i ämnet gör det svårare för en tredje part att hjälpa till. Uppgifter som resonerar gör innehållet från början mer autentiskt, vilket är önskvärt då en autentisk utvärdering tenderar till att motivera och uppmuntra till att vilja ta till sig kunskap.

Press

Får många uppgifter – detta är något som många elever eller studenter klagar över, men i många fall så handlar det inte om för många uppgifter i sig utan att upgifterna är dåligt samordnade och att uppgifternas inlämningsdatum krockar med andra uppgifter. Detta kan sätta press på elever och studenter, som i sin tur ser fusk som en utväg att lätta på detta tryck. Att enkelt kunna se en sammanställning av varje lärares uppgift, och dess tidsfrist, gör det möjligt att styra om och sätta en mer anpassad frist för uppgifterna – detta vore ett sätt att minska på den press som många elever och studenter upplever.

Ett annat sätt är att förse eleverna och studenterna med klara kritierier för hur uppgiften kommer att bedömmas exempelvis genom exempel från tidigare inlämningar och att göra upp en tidsplan för uppgiften – detta är lösningar som i grunden är enkla att implementera, men som kan ha en stor – positiv – påverkan på eleverna och studenterna; du visar förståelse och respekt för dina elever och studenter, och detta går en lång väg i att minska på den press som kan uppstå.

Det sista förslaget är kopplat till ”universal design för learning” (UDL). Alla har sina styrkor och svagheter. För vissa kan det vara svårt att presentera framför deras klasskamrater, medan andra elever har svårt med att skriva långa uppsatser – oavsett deras svårigheter, ge dina elever valet i hur det väljer att presentera deras kunskaper för dig. Det viktiga är att eleverna och studenterna kan bevisa att de har nått inlärningskritieriet – hur detta uppfylls i sig har inte med saken att göra; deras arbete, deras tankar och perspektiv, kommer att vara beviset du som lärare behöver.

Slutsats

Den inledande frågan var hur vi kan veta hur våra elever och studenters tankar är unika? Svaret på denna fråga är att det inte är lätt att kunna avgöra i slutändan, men genom ett helhetsperspektiv – som tar hänsyn till alla det olika facetter som uppstår i utbildningsmiljön – så kan vi hjälpa och uppmuntra våra elever och studenter att vara unika och nytänkande och samtidigt minska sannolikheten för fusk och bedrägeri.

Som en del av en Erasmus samt det finansierade projektet ”Intergrity” så har vi sammanställt olika sätt som kan förbättra den akademiska integriteten genom ”assessment design” – 12 Principles of Assessment Design – tillsammans med en rad andra resurser som är menade att vara till hjälp så att vi kan utforma uppgifter som hjälper till att förbättra akademisk integritet.

Källförtäckning och referenser

Assessment Design, Dublin City University – Accessed 28th August 2021

Bonniers Svenska Ordbok, Sten Malmström och Iréne Györki, år 1983

Cressey, D.R. (1953) Other People’s Money A Study in the Social Psychology of Embezzlement, The Free Press, Glencoe,IL

European Network for Academic Integrity – Accessed 28th of August 2021

National Academic Integrity Network, Quality & Qualifications Ireland – Accessed 28th of August 2021

Fler bloggar om originalitet: